Alienation: 'Upside-Down Portraits Make People Look Like Aliens' by: Anelia Loubser

För att se mer av hennes arbete, klicka [här]

Kanske världens bästa måndag

Ibland behöver man inte mycket för att livet ska kännas komplett. Sammanlagda 90 minuter av telefonsamtal med väl bekanta (och saknade) röster. Ett kärt återseende av en kollega som befunnit sig i Italien för länge. Espressofylld frapino genom slottsparken, och hög musik som sällskap.
 
Att diska upp det man tidigare inte orkat. Handla frukt, köpa nödvändigheter och obrytt strosa runt i butiker. Ingen stress och inga måsten. Tvätta upp de kläder som belamrat golvet under veckan. Ta en dusch, måla naglarna och svänga in på jobbet för att prata med de som betyder något. Boka en weekend till Prag med de bästa av vänner. Känna sig som ett med livet. Laga mat utan recept och bara njuta av tystnaden. Ljuden. Att äntligen få lite andrum i en till synes hektisk vardag. Komma ifatt. Vakna upp med armar omkring och känslan av att ingenting kan störa lyckan. Den glädje som annars aldrig infinner sig på måndagsmorgnar. Det känslomönster som så sällan visar sina rätta färger.

Gräset är alltid grönare hos andra

Tumblr
Det har regnat i flera dagar. Utan förbehåll gått från molnfria skyar till mörker. Från iver till stillhet. Känslor till plötslig, obskyr tystnad. Det som var intresse har svalnat. En av oss går hel ur det här, och jag vet inte vem. Inte heller vad som hänt. Hur hösten kan ta över såväl inombords som utanpå när varma vindar nyligen stod för dörren.
 
Det som tidigare blomstrat har vissnat. Från spänning till ångerrätt. Från begeistring till en tom inkorg. Till blickar utan mening och ord som inte längre berör. Stundtals har jag skymtat molnen. Jag har väntat på oväder, främst för att det är lättast så. Sommaren stannar inte hur väl man än vårdar den. Det borde jag väl lärt mig nu. 

Liknande inlägg